SENASTE DOKUMENT



GÅRDAR

Nynäshamns Naturskola har drivit gårdsutveckling på ett strukturerat sätt sedan 2001. Här kan du läsa om utveckling av skolgårdar och förskolegårdar i Nynäshamns kommun. Nedan finns projektbeskrivningar och dokumentationer men också kortare beskrivningar av enstaka åtgärder som gjorts på olika ställen.



Lärmiljöprojektet i Nynäshamns kommun
Lärmiljöprojektet i Nynäshamns kommun - ett skolgårdsprojekt med lärande och rörelse i fokus. Syftet med projektet är att skapa hälsofrämjande lärmiljöer i enlighet med Boverkets allmänna råd (Allmänna råd om friytor 2015). Det ska ske genom att utveckla en arbetsmetod där eleverna, i en arbetsgrupp, är delaktiga tillsammans med lärarna och kanske också föräldrarna. Årliga ekonomiska medel är tänkta att stimulera skolor att utveckla sina lärmiljöer utomhus.


Skolgårdsläraren knäckte koden ökar fysisk självkänslan på rasten
Mia Sjöström
Det är rast och Glömstaskolans skolgård är full av elever. Det pågår lek och rörelse överallt. Barn springer, klättrar, boxas, hoppar och leker. Bara några få sitter och kollar i sina mobiler. I en hörna spelar ett gäng fotboll och utanför matsalen kullar ett annat gäng varandra med en boll. Några elever åker skateboard ner för en slingrig backe och andra kör omkring på sina cyklar. – Förbud är begränsande och ofta omotiverade. Först när man fått pröva kan man lära sig och bli duktig, säger Gustav Sundh som är förstelärare i fritidspedagogik och skolgårdslärare på Glömstaskolan i Huddinge, söder om Stockholm. Han förklarar att så länge eleverna inte riskerar att skada sig själva eller någon annan så är det mesta okej att göra här. – Om vi vill ha fysiskt kompetenta barn behöver de få träna sin koordinationsförmåga, känslan för sin egen kropp och balans. Vi vill uppmuntra till rörelse och då kan vi inte förbjuda olika sätt att röra sig på. Vi har inte fler allvarliga skador än på någon annan skola, även om eleverna kanske får lite mer skrubbsår här, säger Gustav Sundh.


Planera för sol och skugga på förskolegårdar och skolgårdar
Strålningsmyndigheten
Antalet hudcancerfall ökar och kryper även ner i åldrarna. Bästa sättet att skydda barn är att se till att de inte bränner sig. För att uppnå detta kan barns utemiljöer planeras på olika sätt. Ett bra och billigt sätt är att se till att det finns tillräckligt med växtlighet på förskolegårdar och skolgårdar, där barn och unga spenderar mycket tid när solen är stark.


Lek på riktigt
Örebro kommun
Jobbar du med att skapa och sköta platser där barn kan leka? Parker, bostadsgårdar, skolgårdar, gator och torg, idrottsplatser, naturmiljöer med mera. Bra! Du har ett mycket viktigt jobb! Den här guiden vänder sig till dig, och syftet är att hjälpa dig att skapa bättre utemiljöer för barn och unga. Spännande och inspirerande platser. Platser där man träffas och umgås, och som älskas av de som bor i närheten. Platser som hjälper barn och unga att växa och utvecklas. Som bidrar till att de mår bra och trivs, och som hjälper dem att bli självsäkra, kreativa och empatiska personer, redo att möta en föränderlig framtid.


Risker i lek och lärande
Den 4 september offentliggjorde sexton länder på fem kontinenter en gemensam deklaration om barns rätt att ta risker för sitt eget bästa. Vuxna och yrkesverksamma i alla branscher uppmanas agera för att tillåta och skapa förutsättningar för risktagande bland barn och unga. Eftersom världen är full av risker, behöver barn lära sig att känna igen och hantera dem. Då kan de också utveckla sin egen förmåga att bedöma risker och på så sätt skydda sig själva. Deklarationen – Risk in play and Learning– är översatt till 13 språk inklusive svenska. Bakom deklarationen står International School Grounds Alliance (ISGA). ISGA är ett globalt nätverk av organisationer och yrkesverksamma som arbetar för att berika barns lek och lärande genom att förbättra hur skol- och förskolegårdar utformas och används, se www.internationalschoolgrounds.org.


Internationell skolgårds månad Maj
Även i år kommer skol och förskolegårdar att uppmärksammas internationellt under hela maj månad. Förskolor, skolor, skolområden, kommuner, nationer - ja alla uppmanas att gå ut och använda sina gårdar under den härliga vårmånaden. Årets tema är helt enkelt "Celebrating School Grounds" så det är helt upp till er själva hur ni vill fira i er utomhusmiljö. Det finns en hel del stödmaterial på International School Grounds Alliances (ISGA:s) webbplats (se länk nedan) Affischer om den internationella skolgårdsmånaden att sätta upp på sin enhet. Ett aktivitetshäfte med förslag från flera olika länder på aktiviteter att göra utomhus.


Varför behöver barn/elever gröna skolgårdar
Varför behöver barn gröna skolgårdar? På den frågan svarar sju personer, som alla är engagerade i ISGA, International School Grounds Alliance, nätverket som organiserar, arkitekter,stadsplanerare, pedagoger och forskare över hela världen. Se filmen från ISGA-konferensen i Lund!


Arbetsmiljö - säkerhet - utemiljörond
Den årliga arbetsmiljö-, säkerhets- och utemiljöronden syftar till att ge en bild över de allvarligaste riskerna som finns i verksamheten och därmed lägga grunden för att vi arbetar med rätt saker för att säkerställa en god arbetsmiljö, en trygg skola och hälsofrämjande utemiljö. Arbetsmiljöronden följer Boverket allmäna råd. Boverket fick ett regeringsuppdrag att ta fram en vägledning för planering, utformning och förvaltning av skolans och förskolans utemiljö.


Rörelse och lärande, artikel oktober 2014
På Vanstaskolan, en F-9-skola fanns en tom gräsmatta. Eleverna i de lägre årskurserna hade som högsta önskan att få en motorikbana på sin skolgård. Motorikbana passade med ett av projektets mål som ju var att öka den fysiska aktiviteten. Det beslutades att gå eleverna till mötes med de begränsade ekonomiska medel som fanns. För att öka måluppfyllelsen ytterligare breddade vi arbetet med motorikbanan och påbörjade arbetet med en rörelsepark istället. Tanken var att både öka den fysiska aktiviteten i den fria leken men också att kunna utnyttja parken för lärande inom framförallt matematik.


Breddals förskolas vattentrappa
I september 2004 byggde Breddals förskola i samarbete med Nigel Wells och föräldrar en vattentrappa i en slänt på gården. Den byggdes med hjälp av betong, stenar, leca-block, armeringsjärn, höns/kycklingnät, slangar, pump, "dammlucka" mm. Nästan tio år efter att den byggdes används den fortfarande flitigt av barnen.


Rörelsepark på Svandammsskolan
Hösten 2013 byggs en ny rörelsepark på Svandammsskolan. Skolan är en F-6 skola. Eleverna kommer att hjälpa till att skotta sand, lägga plattor som sen ska målas. Vi kommer att ta ut elevgrupper om 5 st åt gången som under de här 2 veckorna kommer att hjälpa till. På slöjden kommer det att tillverkas "hattbrädor" som man hattar med som en skateboard utan hjul. Under hösten kommer elever och lärare att testa banan och utveckla olika kamratbanor samt äventryrsbanor. Under våren 2014 kommer allt att sammanställas. Svandammskolans rörelsepark 2013


Uppgradering av förskolemiljöer i Nynäshamn
I Nynäshamns kommun initierades år 2008 folkhälsoprojektet SPRING (Skugga, Pedagogik och Rörelse I Natur och Gårdsmiljö) som bygger på kriterier över hälsofrämjande förskolemiljö enligt ovan nämnda studier. Denna studie ämnar utvärdera implementeringsprocessen av SPRING med kvalitativ och kvantitativ metod. Med teoristyrd tematisk analys har textmaterial bearbetades och samtliga nödvändiga faktorer för policyförändring utifrån teorin Policy Streams Approach identifierades och förklarar interventionens framgång. Kvantitativ data har samlats in och analyserats för att bedöma implementeringseffekten utifrån kriterier för en bra utemiljö (yta, topografi, grönska integrerad i lek). Förskolemiljöerna har uppgraderats utifrån kriterier för en bra utemiljö men SPRING’s långsiktiga effekter har inte kunnat fastställas än


Dokumention av SPRING projeket 2008 - 2011
SPRING-projektet var ett kommunalt folkhälsoprojekt som pågick 2008-2011. SPRING är en förkortning för Skugga Pedagogik Rörelse I Natur- och Gårdsmiljö. SPRING betyder förstås också spring i benen och vår på engelska - det våras för en ny syn på våra barns och elevers utemiljöer. Projektledare har varit Nynäshamns Naturskola och en förvaltningsövergripande styrgrupp har fattat beslut om olika åtgärder under projektets gång. Karolinska Institutet har funnits med som samarbetspartner under hela projekttiden och har ansvarat för den vetenskapliga biten av projektet. De har varit intresserade av hur det går till när en folkhälsoinsats, baserad på forskningsresultat, genomförs i en kommun. SPRING har ingått som en del i ett större internationellt projekt som kallas Kidscape.


Kriterier för en bra gård - SPRING
Läs på nästa sida kriterier för en bra gård på förskolan och skolan utifrån SPRING kriterierna.


Rörelseparken vid Vanstaskolan
Eleverna på Vanstaskolan hade länge önskat en så kallad motorikbana vilket också framkom under SPING-projektet.
Eftersom SPRINGprojektet har präglats av en demokratisk arbetsgång tog Nynäshamns Naturskola fram en ritning över en rörelsepark som skulle läggas på en plan gräsyta på Vanstaskolans gård. Nu finns även en pedagogiskt lärar handledning hur man kan använda rörelseparken.


SPRING Skugga Pedagogik Rörelse I Natur o Gårdsmiljö
Projektledare: Nynäshamns naturskola

Syftet med SPRING är att utforma utemiljöer vid förskolor och skolor som stimulerar till fysisk aktivitet, skyddar mot skadlig UV-strålning och ökar koncentrationsförmågan hos barnen, samt använda utemiljöerna i pedagogiken.
Det långsiktiga målet med projektet är att det ska integreras i ordinarie verksamhet i kommunen, att de aspekter som SPRING bygger på ska tas i beaktande då nya förskolor byggs och när underhåll av förskolegårdar och skolgårdar genomförs. Detta ska uppnås genom att projektet skapas inom ordinarie verksamhet med samverkan mellan kommunens förvaltningar.
SPRING påbörjas vråterminen 2008 och pågår till och med 2010.