Handlingsburen kunskap: Lärares uppfattning om landskapet som lärandemiljö 


SENASTE DOKUMENT


FORSKNING

Handlingsburen kunskap: Lärares uppfattning om landskapet som lärandemiljö

Sammanfattning

Detta är en licentiatavhandling som består av en ”kappa” och två fristående men dock sammanhängande artiklar, varav en tidigare publicerats i en vetenskaplig tidskrift och en är accepterad för publicering. Den förenande länken är temat i att söka fastställa utomhuspedagogikens kärna, såsom den uppfattas av lärare verksamma inom området. Undersökningen beskriver med hjälp av semistrukturerade intervjuer respondenternas uppfattningar av lärande och undervisning utomhus. Den första artikeln kartläggningen (genomförd i A - skolan och B - skolan) behandlar lärares uppfattningar om lärande och undervisning utomhus i förskoleklass (f. - klass – år 6) i grundskolan. Den andra artikeln är en studie av lärares uppfattningar om utomhuspedagogikens möjliga särart efter att de genomgått  en utbildning, intervention inom ämnet (f. - klass – år 6). Båda artiklarna behandlar utomhuspedagogikens särart kopplad till lärande och utomhusundervisning utifrån den övergripande forskningsfrågan, vilka uppfattningar har lärare om lärande och undervisning utomhus. Den sammanfattande delen ”kappan”, det vill säga det avsnitt som behandlar och diskuterar de två artiklarna, är uppdelad i fem olika kapitel. Kapitel I består av en omvärldsanalys och visar på behovet av forskning inom det utomhuspedagogiska utbildningsområdet. Kapitel II behandlar syfte och frågeställningar samt teoretiska perspektiv på lärandet i anslutning till handlingsburen kunskap, ekologisk läsbarhet och ett kroppsligt lärande. Ett antal begränsade nedslag görs bland teoretiker och företrädare för dessa tre perspektiv inom den reformpedagogiska rörelsen, den amerikanska pragmatismen, den miljöpedagogiska rörelsen och teorierna kring kroppens fenomenologi, den lärande kroppen i rörelse. Den metodologiska grunden för analysen av de båda artiklarna är fenomenografisk och beskrivs i kapitel III. I kapitel IV analyseras utomhuspedagogikens eventuella särart, vad som framträder som särskilt påtagligt i respondenternas svar och på vilka sätt, utifrån frågeställningar som vad är utomhuspedagogik för dig, vad är det för skillnad på lärandet utomhus och inomhus och varför undervisa utomhus. Fyra svarskategorier kan urskiljas beträffande den första frågan: olika platser för lärande, olika sätt att lära, olika objekt för lärande och olika former av kroppsligt lärande. I slutet av kapitel IV sammanfattas resultaten från de båda artiklarna. Kapitel V innehåller en diskussion utifrån en metakategorisering av samtliga beskrivningskategorier från de båda artiklarna. Diskussionen leder fram till identifieringen av tre tematiserade perspektiv, nämligen platsperspektivet, miljöperspektivet och kroppsperspektivet. Dessa perspektiv, plats, miljö och kropp, återkopplas till den teoretiska diskussionen som förs i kapitel II. Resultatet från de båda delstudierna, kartläggningsstudien i (artikel 1) och utbildningsinterventionen i (artikel 2) visar på en mångfald av varierande uppfattningar om utomhuspedagogikens särart. Vad beträffar lärarnas uppfattningar om de främsta skälen för lärande och undervisning utomhus träder följande fyra aspekter i förgrunden:

• platsen för lärandet,

• objektet för lärandet,

• sättet att lära,

• det kroppsliga lärandet.

Efter en femdagarskurs (10 halva studiedagar i utomhuspedagogik) har två huvudkategorier identifierats i (artikel 2), lärare som uppfattar en särart hos utomhuspedagogiken och lärare som inte gör det. De båda huvudkategorierna utkristalliserade sig efter utbildningsinterventionens genomförande i vad jag benämnt Byskolan och Stadsskolan, av vilken den senare var referensskola. Ett år efter utbildningsinterventionens genomförande förknippade de flesta lärare i Byskolan utomhuspedagogikens särart med ett mera autentiskt, kropps- och sinnesrelaterat, rörelsintensivt och hälsopromotivt lärande än den traditionella klassrumsbaserade pedagogiken inomhus. Utifrån en metakategorisering beskrivs de tre tidigare ovannämnda tematiserade perspektiven i kapitel V. Dessa speglar de identifierade svarskategorierna i (artikel 1 och 2). Analysen av undersökningens empiriska material visar att utomhuspedagogikens särart utifrån respondenternas perspektiv definieras som platsrelaterat, miljörelaterat och kroppsrelaterat.

Här är länken till Anders Szczepanskis avhandling från augusti 2008
 

2009-10-12 12:17:17