Varför denna forskning

Trots 20 års utveckling av politik för hållbar konsumtion (UNCED 1992) fortsätter den materiella konsumtionen och miljöpåverkan att öka iNorden och Europa. Då de nordiska länderna strävar efter att bli ledande i hållbarhet är en effektiv politik för att möjliggöra och underlätta hållbar konsumtion och livsstil en viktig del av samhällets insatser för att minska resursanvändning och miljöpåverkan. Men det är tydligt att den nuvarande konsumtionspolitiken inte är så effektiv som den skulle kunna vara. Ett antal orsaker till detta har identifierats alltifrån principen om konsumenternas suveränitet till brist på styrmedel och på politiskt mod att syssla med konsumtionsfrågor. Dessutom visar forskning att även om en stor del av miljöpåverkan är beroende av konsumtionsmönster tas kunskap från beteende- och samhällsvetenskaper inte rutinmässigt till vara vid politikens utformning. Det innebär att vissa seglivade missuppfattningar – myter – om konsumentbeteende har permanentats i den allmänna diskursen om hållbar konsumtion, särskilt bland dem som utformar politiken. Ett fasthållande vid dessa myter uppmuntrar beslutsfattarna att fokusera på teknikutveckling som är inriktad på att göra produktion och produkter effektivare, samtidigt som social innovation, alternativa modeller för värdeskapande och tillräcklig konsumtion lämnas utan välbehövligt stöd. Dessa missuppfattningar skymmer sikten så att beslutsfattarna inte ser komplexiteten i konsumtionen i verkligheten eller begränsningarna hos de halvmesyrer som ofta förespråkas inom hållbar konsumtionspolitik och hindrar dem därför från att effektivt ta itu med de hållbarhetsutmaningar som hänger ihop med konsumtionen.

Nordiskt- policy sammandrag 

Nordiska ministerrådet.