Förskolans utemiljö. Hälsoaspekter 


SENASTE DOKUMENT


FORSKNING

Förskolans utemiljö. Hälsoaspekter

 

 tema

498

Socialmedicinsk tidskrift 4/2013

Förskolebarnens utemiljöer och deras hälsa

I detta temanummer av Socialmedicinsk tidskrift åskådliggörs vikten av att små barn så tidigt som möjligt i livet får leva och verka i hälsofrämjande miljöer, inte minst förskolemiljöer där över 90 % av Sveriges förskolebarn tillbringar lejonparten av sin vakna tid (1). Det gäller utemiljöerna i synnerhet då dessa kan påverka barnens hälsa på fler än ett sätt.

Hälsobudskapen som förskolorna ska verkställa kommer från vitt skilda av­sändare och ser ut att vara helt orelate­rade. Ett sådant exempel är budskapet om att barnen måste vara mer fysiskt aktiva (15-20 % av alla förskolebarn väger för mycket, vilket ökar risken för överviktsrelaterad ohälsa redan i yngre vuxen ålder) och att de ska skyddas för stark sol (20 % av alla ettåringar har re­dan lidit brännskador av sol vilket ökar risken för hudcancer).

Olika interventionsprogram slåss ofta om resurser och uppmärksamhet. Dessutom är de ofta orienterade mot individen som ska ändra sitt beteende, eller mot vårdnadshavare så att barnen i deras vård ska ändra sitt beteende och att de själva ska vara goda förebilder, till exempel ifråga om ökad fysisk ak­tivitet och solskyddsbeteende. Men det krävs också att den yttre miljön un­derlättar och lockar människor till att röra på sig mer och att få lagom sol, inte för mycket och inte för lite, och att i övrigt leva på ett sätt som stärker hälsan. Medvetenheten har länge va­rit låg om hur den omgivande miljön underlättar för en enskild individ att leva upp till ett önskat beteende men detta börjar ändras nu. Intresset ökar för hur utemiljöns fysiska egenskaper påverkar småbarnen, ja människorna överlag. Det har länge funnits bestäm­melser för vilka kriterier som måste vara uppfyllda för arbetsplatser (då främst innemiljöer) och boendemiljöer (innemiljöer) – de ska vara utformade för att inte äventyra hälsan hos männis­korna som bor och verkar där. Något motsvarande har knappast funnits för utemiljöer om man undantar farliga ar­betsplatser såsom exempelvis hamnar, byggarbetsplatser och skogsbruk. Men nu pågår arbete att mejsla fram krite­rier för vad en bra utemiljö innebär för människorna i allmänhet och för barn i synnerhet. De första ansatserna pågår nu för att integrera en kunskap och en medvetenhet om sådana kriterier i kommunala förvaltningar och övriga huvudmän som ansvarar för förskole­barns utemiljöer under dagtid.

Under 1990-talet studerades i Malmö vilken effekt förskolornas utemiljöer hade på barns fysiska aktivitet och koncentrationsförmåga (2). I Stock­holm företogs vid ungefär samma tid en studie där förskolepersonalen fick bedöma sina utemiljöer och hur dessa inverkade på benägenheten att vara ut­omhus (3). Kort därefter, i början på 2000-talet studerades hur förskolor­

tema

Socialmedicinsk tidskrift 4/2013

499

nas utemiljöer inverkade på barnens exponering för ultraviolett (UV) strål­ning från solen (4). Detta ledde till en studie år 2004 som för första gången undersökte effekten av förskolornas utemiljöer på barnens fysiska aktivitet, UV-exponering, allmänt hälsotillstånd och koncentrationsförmåga i kombi­nation genom leken som dessa ute­miljöer lockade till (5, 6). En liknande studie genomfördes sedan i Raleigh, USA och Malmö, där likaledes effek­ten på fysisk aktivitet, UV-exponering och hälsotillstånd i kombination stude­rades i andra landskap och klimat (7). I Malmö kompletterades studien med kortisolmätningar och utförliga fältan­teckningar för att ytterligare belysa vil­ken effekt utemiljön hade på barnens hälsa (8). Syftet med studierna var att precisera egenskaper i utemiljön som gynnsamt påverkade barnens hälsa ur fler än en aspekt – en synergistisk ef­fekt.

Läs alla artiklar ur www.socialmedicinsktidskrift.se

Angående Socialmedicinsk tidskrift om förskolans utemiljö och hälsoaspekter

 I det nya numret av Socialmedicinsk tidskrift (årgång 90, häfte 4) redovisas hälsoaspekter i samband med förskolornas utemiljöer ur ett forskningsperspektiv. Temaredaktör för detta nummer är Cecilia Boldemann, docent på Karolinska Institutet. Cecilia har varit med i SPRING-projektet. Det var hon som genomförde studien SCAMPER vars resultat och evidens lade grunden till SPRING-projektet. Cecilia bidrar med en artikel tillsammans med Sofia Kvist Lindholm (tidigare koordinator för jämlikhet i hälsa i Nynäshamn) och Carolina Altin (student kandidatprogrammet folkhälsovetenskap KI). Artikeln har rubriken: Uppgradering av förskolemiljöer i Nynäshamn. Utvärdering av en implementeringsprocess. Den handlar alltså om SPRING-projektet och kan läsas på sidorna 572 - 583.

Parallellt med SPRING-projektet har nya studier gjorts när det gäller fysisk aktivitet och solexponering. Studien är en uppföljning på SCAMPER-studien och redovisas i artikeln på sidan 529-437.

Läs också de relaterade artiklarna på sidorna 502-509, 556-569, och artikeln om solskydd på 584-590, ett exempel från Järfälla kommun.

 

SPRING i sitt vetenskapliga sammanhang

Enligt schemat nedan syns att SPRING ingår i ett större forskningsprojekt som kallas Kidscape I. I det påföljande projektet Kidscape II ingår en studie på Sunnerbyskolan i Sorunda.

2013-10-29 15:22:33