Matten lossnar i det fria. 


SENASTE DOKUMENT


ÖVRIGA DOKUMENT

Matten lossnar i det fria.

 

Matten lossnar i det fria

14 oktober

Släpp böckerna, lämna klassrummet och ta med eleverna ut.

Lärare som anammat utepedagogik ser att kunskaperna fastnar

bättre i det fria.

Artikeln har pubicerats i Borås tidning, Bohusläningen,Gotland allehanda, Göteborgs posten, Piteå tidning, Blekinge läns tidning, Smålandsposten.

-Finns det ingen sekatör?

En grupp elever i 8B på Vanstaskolan i Ösmo, söder om Stockholm, försöker bryta av en seg trädgren som ska bli ben i deras modellgubbe. Att hela gubben ska vara 3,60 meter lång har de redan måttat och multiplicerat fram utifrån lillfingret - en decimeterlång sticka. Men benen, som de dragit fram ur den vidsträckta skolgårdens träddunge, spretar än så länge långt utanför skalan 2:1.

Det blir en udda mattelektion för klassen. De stegar och dividerar, hoppar och resonerar oavbrutet ute i den intensiva oktobersolen. -Man får in det lättare i huvudet när man g-ö-r. Det borde vara utelektioner oftare, säger Ida och Leonora.

Växling

Naturskoleläraren Robert Lättman-Masch ser också tydliga vinster. -Om en månad minns de fortfarande hur man bygger i skala. Alla sinnesintryck stärker lärandet mycket mer än att bara sitta med en bok. Jag ser också att eleverna får ahaupplevelser: Matematik finns på riktigt, överallt. Robert Lättman-Masch är pedagog vid Nynäshamns Naturskola som dels tar emot klasser på temadagar i biologi/ekologi, dels fortbildar lärare i uteundervisning i olika ämnen. Poängen är att växla miljö, varva teori med det praktiska och sinnliga. -Det är fortfarande en djupt rotad tradition att hålla all undervisning inomhus. Men klassrummet är ju inte verkligheten, säger Robert Lättman-Masch.

Forskning

Både han och Lotta Carlegård, lärare och författare till Att lära in engelska ute, är övertygade om att regelbunden uteundervisning ger fler elever chans att bli godkända. -Jag ser på ungdomar som har det svårt i skolan, eller inte känner sig bekväma i klassrumsundervisningen, att de kan prestera massor när de får arbeta i en annan miljö, säger Lotta Carlegård Det finns både utländsk och svensk forskning som stödjer deras bild. Emilia Fägerstam, Linköpings universitet, har i sin doktorsavhandling jämfört inne- och utegrupper i biologi och matematik på högstadiet. Det visade sig att de som haft biologi utomhus kom ihåg  mer än innegruppen. Och utegruppen i matematik kom ikapp den från början starkare innegruppen.  -Eleverna som hade haft en utelektion i veckan tyckte att de koncentrerade sig bättre, att det blev roligare och lite lugnare. Utemiljön tycks ha en avstressande effekt, säger Emilia Fägerstam.

 

FAKTA: UTOMHUSPEDAGOGIK

* Utomhuspedagogik bygger på växelverkan mellan textbaserat lärande och autentiska upplevelser. Eleverna är omväxlande i klassrummet och i olika utemiljöer.

* Utemiljön kan vara i naturen med också i stadsmiljö, beroende på vad som lärs ut.

* Utevistelsen innebär mer fysisk aktivitet, vilket har positiv effekt på hälsan.

* Forskning pekar också på att uteundervisning ökar elevernas motivation, kreativitet och

samarbetsförmåga och att studieresultaten förbättras.

* Exempelvis visade en studie av 40 amerikanska skolor (Liberman & Hoody) på

förbättrade resultat i läsning, skrivning, matematik, naturkunskap och samhällskunskap.

Källor: Nationellt centrum för utomhuspedagogik, Linköpings universitet (TT)

Alla tidningar som artikeln publicerats i 

2013-12-19 09:38:27