Rörelse och lärande, artikel oktober 2014 


SENASTE DOKUMENT


GÅRDAR

Rörelse och lärande, artikel oktober 2014

Bakgrund

Nynäshamns Naturskola drev projektet SPRING 2008 till 2011. P:et i SPRING står för pedagogik och R:et för rörelse. Utgångspunkten i projektet var att vegetation på gården ger skugga och per automatik också rörelse. Det hade bevisats i forskningsstudien SCAMPER några år tidigare. Fysisk aktivitet har den goda egenskapen att bidra till bättre koncentrationsförmåga som i sin tur är positiv för lärandet. I SPRING-projektet samarbetade Nynäshamns Naturskola, som representant för Barn- och utbildnings förvaltningen, med andra förvaltningar i Nynäshamns kommun för att öka ytorna med vegetation genom nyplanteringar och genom annekteringar av intilliggande mark på ett antal utvalda skolor och förskolor. Projektet präglades av en demokratisk process där personal på skolor och förskolor var delaktiga. Även elevernas idéer beaktades även om målet med SPRING och budgeten inom projektet var överordnat. Det innebar bland annat att det inte fanns möjlighet att bygga anläggningar av multisporttyp och liknande. Se dokumentationen (PDF 90 sidor) över projektet på www.nynashamnsnaturskola.se/spring

 Rörelsepark

På Vanstaskolan, en F-9-skola fanns en tom gräsmatta. Eleverna i de lägre årskurserna hade som högsta önskan att få en motorikbana på sin skolgård. Motorikbana passade med ett av projektets mål som ju var att öka den fysiska aktiviteten. Det beslutades att gå eleverna till mötes med de begränsade ekonomiska medel som fanns. För att öka måluppfyllelsen ytterligare breddade vi arbetet med motorikbanan och påbörjade arbetet med en rörelsepark istället. Tanken var att både öka den fysiska aktiviteten i den fria leken men också att kunna utnyttja parken för lärande inom framförallt matematik.

Nynäshamns Naturskola tog på sig uppgiften att göra en ritning över en rörelsepark på gräsytan som är ungefär 700 m2. Utgångspunkten var motorikbanor som vi sett tidigare men att det skulle finnas alternativa vägar att gå, det skulle finnas platser för elever att hänga på, platser för lärare att samla sina elever på och som sagt att kunna använda rörelseparken pedagogiskt. Budgetramen gjorde att vi sökte efter så mycket gratis material som möjligt och att vi utnyttjade kommunens mål att alla ungdomar ska få ett sommarjobb.

Samarbetet med Fastighetsavdelningen och Parkavdelningen var redan etablerat sedan flera år tillbaka genom SPRING-projektet. Därför var det förhållandevis lätt att få tag på gratis stenblock, stockar och gamla betongcykelställ. Ytterligare gratis material i form av däck från bilskroten, trossar från ett varv, stenplattor från föräldrar med anknytning till skolan och en bit järnvägsräls (två räler) från Banverket gjorde att budgeten kunde hållas. Genom att Fastighetsavdelningen anställde ett stort antal ungdomar och en mycket driftig och duktig handledare som fick ansvara för att förverkliga Naturskolans ritning blev den slutligen klar under sommaren 2012. Väl tillbaka efter sommarlovet kunde eleverna måla de grå betongcykelställen och plattorna i olika färger.  

Pedagogisk handledning

Naturskolan skrev därefter en handledning, ett idéhäfte, över hur parken kan användas pedagogiskt. Den finns tillgänglig på Nynäshamns Naturskolas hemsida www.nynashamnsnaturskola.se (sökord: rörelsepark). Många av aktiviteterna har hänvisningar till böckerna i Att lära in ute-serien. Parallellt med skapandet av rörelseparken genomfördes också ett samverkansprojekt tillsammans med Statens Konstråd och konstnärsduon Folkform (med fokus på industridesign). Folkform skapade ett konstverk i form att två skärmar och sittplatser med matematiska mönster. Dessa mönster förgyller även den stora idrottshallväggen och sommarjobbarna målade mönstren på asfalten runt skolan. I ovan nämnda handledning finns också förslag till hur konstverken och mönstren kan användas pedagogiskt. Nedan syns några exempel från handledningen.  


Kemi - Vattenmolekylen Hâ‚‚O  

Hâ‚‚O-kull, enkel

Klassen leker kull. Kullad person måste stå still med armarna formade som en vattendroppe över huvudet. Enda sättet att bli frigiven är att två andra kommer och tar varsin hand och springer till vattenmolekylen (Hâ‚‚O-däcken). Den kullade ställer sig i stora däcket och befriarna i varsitt litet däck. De får inte släppa händerna och springa därifrån förrän de sagt koden. Nu ska den ena befriaren antingen säga - H och då måste den andra befriaren säga 2 och den kullade blir befriad när den säger O. Alltså H - 2 - O. Eller så säger befriaren VÄTE och den andra VÄTE och den kullade SYRE. Alltså VÄTE - VÄTE - SYRE.

De kan nu släppa händerna och fortsätta leken.

 

Matematik - Stencirkeln

Samla eleverna i cirkeln. Ge dem olika uppdrag:

- spring omkring på cirkelns yta

- gå på omkretsen

- dela upp er i fem grupper och ställ er så att ni bildar fem radier

- ställ er så att ni bildar två diametrar och en radie

- uppskatta cirkelns omkrets

- mät cirkelns omkrets och diameter, vilket är förhållandet mellan dessa två uttryckt i bråkform

- uppskatta cirkelns yta

- mät och räkna ut cirkelns yta

- cykelhjul brukar mätas i tum, är man 140 cm lång bör man ha en cykel som är 24 tum. Om detta är ett cykelhjul, hur många tum är den och hur lång bör den som cyklar då vara?

 

Matematik - Geometriska mönster på asfalten 

  1. Minnes- och beskrivningsövning. Klipp ut en kartongbit som är lika stor som ett av de 18 mönstren i de två storrutorna. Klassen eller gruppen tittar på mönstren en stund och vänder sig sedan bort medan läraren lägger kartongbiten på ett av mönstren. Låt eleverna beskriva det mönster som är dolt.

  2. Karta. Eleverna ritar en karta över skolgården eller använder befintlig karta och letar efter småmönstren på gården. Uppgiften är att rita in mönstren på kartan.

  3. Geometriska figurer. Vilka olika geometriska figurer ser ni i de två storrutorna?

  4. Area. Uppskatta vilken färgyta som har störst respektive minst area i ena storrutan. Mät och räkna ut den totala arean på blå, gul, röd och svart färg. Vilken enhet är lämpligast att använda?

  5. Bråk och procent. Eleverna kan arbeta i par eller grupp. Stå 10 m bort och kasta ett föremål mot storrutan. Det mönster där föremålet hamnar är det ni ska arbeta med. Uppskatta ytan av de två olika färgerna. Uttryck det i bråk och procent. Mät och räkna ut ytan på de två färgerna. Använd enheterna cm² och m². Uttryck andelen i bråkform och procent. 

Ny rörelsepark med nya förutsättningar

2013 tillfrågades vi om Naturskolan kunde vara med och skapa en till rörelsepark eller rörelsebana på Svandammskolan (åk F-6) i Nynäshamns. Det var en landskapsarkitekt som på uppdrag av Fastighetsavdelningen skulle genomföra projektet. Uppgiften för Naturskolan var lik den som vi stod inför på Vanstaskolan. En sparsam budget och en tråkig yta, Förutom att inga sommarjobbande ungdomar skulle göra genomförandet utan istället en fastighetstekniker och en resurs som arbetade på Naturskolan för tillfället var den stora skillnaden att denna rörelsebana skulle klara EU:s regler när det gäller lekutrustning. Vi var väl medvetna om att EU:s regler egentligen är rekommendationer men en besiktningsman hade kopplats in på tidigt stadium för att säkerställa att rörelsebanan inte skulle bli en fara för barnen enligt EU:s synsätt. Det blev mycket mätande av höjder längder och bredder och en enorm mängd sand att falla oskadd i. Vid slutbesiktningen kunde besiktningsmannen konstatera att rörelsebanan var EU-godkänd. Eleverna målade slutligen delar av rörelsebanan och satte sin personliga prägel på den. Som på Vanstaskolan ville vi även här få ett pedagogiskt innehåll i rörelsebanan men vi ville prova att utgå helt från elevernas och lärarnas egna idéer. De äldsta eleverna tog fram idéer på olika typer av samarbetsövningar (eller ”spel” som eleverna ofta uttrycker det) som kunde passa olika delar av rörelsebanan. Idéerna var mer eller mindre fantasifulla och i många fall ledde avsteg från banan till ond bråd död på grund av pirayor, trollhajar och andra varelser. Nedan syns några av elevernas idéer.  

Enäggsfemlingar

För att hinna till doktorn efter att ni har blivit bitna av The Spider måste ni ta er genom hinderbanan. Ni har bara fyra minuter på er med ihopsatta fötter. Om någon nuddar marken får ni börja om.

Utrustning: fyra rep. Att tänka på. Samarbete 

Minfältet

Ta dig från plankorna vid de tre stenarna till stenen vid trädet på mindre än 10 steg. Tänk ut hur du ska göra. Du får inte röra marken för det finns ett minfält där. Om du rör marken sprängs du. Om du tar mer än 9 steg ser rörelsesensorerna dig och du dör.

Utrustning: Ingen. Att tänka på: Ta inte mer än 9 steg. 

Charadkull

Om man blir kullad måste man ställa sig och föreställa någonting så att de andra kan giss. Om man gissar rätt så är den som är kullad fri men om man gissar fel så får man själv föreställa något. Det som är knepigt är att medan man försöker gissa vad andra föreställer så måste man samtidigt akta sig för kullaren. OBS! Du får inte nudda marken.

Utrustning: Ingen.  

Används platserna?

Att rörelsebanan och rörelseparken har påverkat den fysiska aktiviteten kan vi inte bevisa vetenskapligt. Men vi ser att de båda platserna används flitigt av barn i olika åldrar. Vi ser 6-åringar som försiktigt vågar sig på nya utmaningar och testar sina gränser. Vi ser också 10-åringar som enligt egen utsago pysslar med parkour eller free running vilket är två sätt att, utifrån sin egen förmåga, röra sig förbi hinder utan några tävlingsmoment.  

Hur mycket de båda platserna används inom den pedagogiska verksamheten vet vi i dagsläget för lite om. Genom att vi träffar årskurserna i kommunen varje år bör vi sätta i system att alltid fråga berörda lärare för att få en bättre bild av läget. Det vi kan göra framöver är också att visa lärarna möjligheterna som finns, påminna om handledningen och att det alltid finns tillfälle att anlita oss för workshops eller inspirationsdagar på skolgårdarna.

2014-10-15 12:11:28