• Kan förskolegården utgöra en "spridningsfrö".
• Nationalstadsparken-klassrum för blivande lärare
• Regionalt perspektiv på gröna Lärmiljöer
• Rörelse och lärrande
• Klara färdig spring
• Gröna lärmiljöer i staden.

 Idag bedrivs undervisning utomhus på många varierande platser. Pedagoger vill ha bra platser i närområdet som kan stödja elevernas lärande och deras förståelse för kursinnehållet. Då väljer de platser/lärmiljöer efter flera faktorer exempelvis att platsen har ett natur- och landskapsinnehåll, en utformning och gestaltning samt är tillgänglig. Bra platser för undervisning behöver säkerställas av stadsplanerarna genom att höja grönområdenas kvalité utifrån ett läroplansperspektiv.

Hur kan den fysiska planeringen se stadsrummet som en lärmiljö?

 I samband med förtätningar i staden blir närheten till grönområden en allt viktigare aspekt. Ett av skälen är att framtidens medborgare kommer att behöva förståelse för ekologiska processer och ha en välutvecklad miljöetisk medvetenhet.

 Vi, pedagoger arbetar utomhus året runt med elever och lärare. De didaktiska frågorna varför, vad och hur har kompletterats med fokus på var lärandet sker, det vill säga själva platsen. Platsen är en resurs som stödjer ämnesinnehållet, vilket gör att det pedagogiska arbetet kan fördjupas. Platsen kan liknas vid exempelvis en film som används som resurs i klassrummet. Det gör att platsen och innehållet behöver matcha varandra. Dessa högkvalitativa platser tar tid att hitta.

Vad utmärker en högkvalitativ lärmiljö?

Tillgång till en varierad spännande lärmiljö med biologisk mångfald är viktig. Den behöver även erbjuda naturupplevelser för alla sinnen. För att kunna ge rätt naturupplevelser får platsen inte vara nedsliten och skräpig, utan snarare ge en känsla av skönhet och magik. Det bör finnas mysiga platser, små rum att krypa in i för tystnad och tid till reflektion, men också kontrasten med öppna vidder, utsikt och vind. Den sinnliga aspekten med rörelse gör att eleverna upptäcker och upplever med hela kroppen. Genom att åka i mjuk, mjuk snö nerför och utför ett berg, smyga genom en tät granskog, slänga sig på mossan, ligga i gröngräset och titta på trädkronorna kan eleverna ta in naturen. Även möjligheten att utnyttja naturmaterial ger fler dimensioner i lärandet.

Som pedagoger väljer vi naturområde och designar vår ”naturarena”. Vi blir som scenografer vid teatern där pjäsens innehåll, metoder och aktörernas roller inte räcker till utan det måste finnas en scen. Scenen, naturarenan kan modifieras med landskapsobjekt, bakgrund, ljussättning och ljud, vilket gör att vi väljer specifika delar i landskapet för att ge eleverna högkvalitativa upplevelser med kunskap. Varje platsval preciseras utefter väder, behov hos gruppen och typ av aktivitet. Vi, pedagoger designar vår lärmiljö genom att skapa bra platser för aktiviteter och samlingar. Ett exempel kan vara att placera klassen i en sluttning som liknar en amfiteater där solen belyser det vi vill berätta om. Om platsen är genomgång för folk störs koncentrationen hos eleverna. För att skapa fokus på uppgiften behöver vi ibland en inramning av den fysiska platsen. Olika rum kan skapas med hjälp av omkullfallna träd som gränser. Vi använder skogen som en ridå och stöd för den öppna ytan, som gör att vi kan röra oss i landskapet mer osynligt. Undervisning utomhus, i den gröna lärmiljön, har ett landskapsperspektiv och en platsrelation.

Fysisk planering 

Den fysiska planeringen för grönområden har utöver det ekologiska perspektivet fokus på människans välmående genom insatser för hälsa, rekreation och lek. För att säkerställa att den gröna miljön, stödjer läroplanens kursinnehåll och utgör en del i skolans målstyrning, bör samverkan ske med all utbildningsverksamhet.

I Nynäshamn har vi identifierat och kartlagt tre områden i Viaskolans närmiljö. Utifrån de centrala innehållen i ämnen som geografi, biologi, fysik, kemi har varje plats bedömts på en femgradig skala. Även platsens design har bedömts för att avgöra om en helhetsupplevelse kan skapas tillsammans med ämnesinnehållet. En åtgärdslista för området har upprättas för att stärka naturområdet som grön lärmiljö.

Statsbyggnadsförvaltningen har fått ett sex- sidigt lärmiljöprogram, som beskriver Viaskolans lärmiljöer kopplade till rådande detaljplan och pågående utbyggnadsförslag. Lärmiljöprogrammet har introducerats vid en föreläsning med berörda. Fastighetsförvaltarna kommer att åtgärda några av förbättringsförslagen på Skolgatan innan en workshop genomförs på platsen med aktiviteter i olika ämnen. Samtidigt kommer skolan få upptryckta affischer på de olika lärmiljöerna. 

Vårt verktyg, våra bedömningsmallar kommer att prövas och utvecklas vidare i kommande uppdrag vid andra skolor och i andra kommuner.

Vi, pedagoger konstaterar att i stadsmiljön kan lärmiljöer utvecklas genom att komplettera, lyfta, förnya och förvandla grönområden med stöd av bland annat kompensationsprincipen och läroplanen, Lgr 11.

En artikel av Naturskoleföreningen

Naturskoleföreningen är en ideell och politiskt obunden organisation för naturskolor och utomhuspedagoger. Den första naturskolan invigdes 1982 och idag finns cirka 90 naturskolor som har 225 000 elevbesök per år och genomför tusentals fortbildningsdagar. Naturskolan är ett arbetssätt snarare än en fysisk skola, där grundtanken är ”att lära in ute” i alla skolämnen och att positiva upplevelser i naturen är grunden för att förklara ekologiska samband och förstå miljöfrågor. De flesta naturskolor har en kommun som huvudman och riktar sig till alla barn och elever i kommunen. Naturskoleföreningens arbetssätt och övningar finns dokumenterade i medlemstidningen Bladet och i bokserien Att lära in ute. www.naturskola.se

Ansvarig utgivare: Ammi Wohlin

Läs mer på följande länkar.

http://www.hallbarstad.se/