Barn i förskoleåldern vistas en mycket stor del av sin vakna tid i förskolan och i dess utemiljö. Detta borde synas i en omsorgsfull planering av förskolegården. Pedagoger borde få större möjligheter till att väcka barns förundran över naturen på gården och inte vara beroende av tidskrävande och kostsamma utflykter. Förskolebarnens utemiljöer skulle kunna erbjuda dem fler sinnesintryck i form av rumsligheter, material och växter. En medveten och kunskapsbaserad planering, med barns behov i första rum, skulle leda till mer stimulerande, lärorika och välanvända förskolegårdar. En sådan planering skulle även bidra till att förbättra barns psykosociala och fysiska hälsa, såväl långsiktigt som kortsiktigt. Jag anser att alla som gestaltar barns utemiljöer ska se det som en skyldighet att ta reda på vad i utemiljön som lockar barn till rörelse, utveckling och lek. Syftet med detta arbete är att genom litteraturstudier och studiebesök sammanfatta vad barn har för behov av utemiljön, och sedan översätta det till en lättförstålig handbok som konkret visar vad en förskolegård bör vara. Handboken syftar till att ge kommuner inspirerande förslag och råd om hur deras förskolegårdar skulle kunna utformas. Den syftar även till att kunna brukas direkt av barn och pedagoger vid en förändring av deras befintliga förskolegård.

Handboken presenterar fem grundkaraktärer som en förskolegård bör vara uppbyggd utav och som planerare kan utgå ifrån vid projektering av förskolegårdar, eller förskoleträdgårdar som jag föredrar att kalla det. Den redovisar även vilka aktiviteter som bör ges möjlighet till i trädgården och presenterar konkreta förslag på inslag i utemiljön som uppmuntrar till dessa aktiviteter. Vissa av inslagen syftar till att barn och pedagoger ska samarbeta med skötselpersonal och planerare för att delta i skapandet av sin egen utemiljö. Som huvudbilaga till handboken presenteras ett formulär som kan användas vid utvärdering av befintliga förskolegårdar ur barnlek- och hälsoperspektiv.

Handboken är på 140 sidor.