SENASTE DOKUMENT FORSKNING
Naturskolornas utvecklingsarena i utomhusdidaktik och lärande för hållbar utveckling Den här studien har visat hur styrdokument och organisation påverkar innehållet i naturskolornas utvecklingsarena för hållbar utveckling och vad det innebär för naturskolepedagogerna. Studiens mål är att öka kunskapen om några naturskolors didaktik och pedagogik med utgångspunkt utifrån ett transformeringsperspektiv vad avser utvecklingsarenan för utomhusdidaktik och lärande för hållbar utveckling. Med transformeringsperspektiv åsyftas om naturskolepedagogerna använder sig utav formulerade dokument och hur de realiserar dem inom den arena som organisationen ger dem tillträde till. Min hypotes var att placeringen av naturskolans verksamhet i den kommunala organisationen påverkar innehållet, vilket beror på att naturskolorna inte har nationella eller lokala styrdokument som anger mål och riktning i verksamheten. Studiens teorigrund är etnografisk. Som forskare är jag en medlevande observatör avseende intervjusamtal och egna erfarenheter från naturskolornas verksamhet. Utgångspunkten är frågeställningar som jag har försökt besvara genom intervjuer med sex naturskolepedagoger och litteraturstudier. Frågeställningarna inom utvecklingsarenan för utomhusdidaktik och lärande för hållbar utveckling berörde punkter som styrdokument, organisation, ekonomi, pedagogik och personliga funderingar. Analys och tolkning har redovisats utifrån ett sociologiskt perspektiv med tillägg av en beteendemodell. Det har varit Giddens strukturkunskap och Brobys habitus. Dessa begrepp har utgjort ramarna för att undersöka den handlingskompetens, som naturskolepedagogerna besitter genom sitt personliga engagemang och drivkraft i ett idéburet natur- och miljöarbetet inom lärande för hållbar utveckling.
Resultatet av denna studie visar · Att det saknas enhetliga och relevanta styrdokument för naturskolornas verksamhet på nationell och lokal nivå. · Att organisationen påverkar innehåll, status och fokusområde och att de flesta av naturskolorna ligger under utbildningsenheter, där har de olika breda arenor att arbeta inom. · Att naturskolorna har någon form av intäktskrav, därför att ekonomin utgör en del av naturskolans existens i kommunen och är också sammankopplad med placeringen i organisationen. · Att nyskrivet pedagogiskt material i naturskoleföreningens regi har inneburit en statushöjning för verksamheten och att naturskolepedagogerna är ganska fria att utveckla den pedagogiska verksamheten utifrån egna tankar och idéer och där målgrupperna har anpassats utifrån behov och efterfrågan. · Att innehållet i dagar runt hållbar utveckling är upplevelsebaserat med naturkänsla och framtidsfrågor runt ett sparsammare resurssamhälle. · Att naturskolepedagogernas personliga engagemang innebär bland annat möjligheten att påverka framtidens miljö, att få arbeta med ett holistiskt perspektiv och friheten att ansvara för de egna idéerna inom natur- och miljöarbetet.
2010-06-07 08:07:20 Läs mer om FORSKNING Att lära in ute-bladet om att lära ute Därför behövs grönområden på förskolan Ekologiska samband förstår man bäst utomhus Pedagogisk dokumentation som förändringsverktyg i förskolan Karin Alnervik Förskolans utemiljö ger barn inflytande över leken Förskolans utemiljö. Hälsoaspekter Förbättra nordiskt beslutsfattande genom att skringra myter om hållbar konsumtion En vecka på landsbygden är värt tre måndaer i ett klassrum Undervisning ute ger bättre resultat Friskare, gladare och smartare med Utomhuspedagogik Utomhuspedagogik - en metod vid bokstavsinlärning. Lärmiljöer i tätortens grönstruktur. Platsens betydlese för lärandet Handlingsburen kunskap: Lärares uppfattning om landskapet som lärandemiljö Utomhusundervisning ett krav om naturen är målet Utomhuspedagogik - inte bara för sexåringar
|