SENASTE DOKUMENT FORSKNING
Undervisning ute ger bättre resultat Elever som får en del av undervisningen utomhus blir mer engagerade, samarbetar bättre och lär sig mer. Det visar Emilia Fägerstams uppmärksammade avhandling som bygger på studier i både Sverige och Australien. (2012-11-07) Avhandlingen har fått stor uppmärksamhet i media och är den första i Sverige om utomhuspedagogik på högstadiet. Under ett år har Emilia Fägerstam följt en grupp svenska lärare och elever som fick delar av undervisningen utomhus och jämfört med grupper som hade all undervisning inne i klassrummet. – Lektionerna utomhus blev roligare och det sociala klimatet i klassen blev bättre. Både lärare och elever tyckte att alla deltog på ett annat sätt än inomhus, berättar Emilia Fägerstam. När hon intervjuade lärarna innan de började undervisa utomhus var många tveksamma. De undrade hur de skulle hinna och om de skulle få med sig eleverna. Många såg också utomhuspedagogik som något för enbart naturvetenskapliga ämnen. Efter en fortbildningskurs i utomhuspedagogik flyttade lärarna ut en lektion i veckan till skolgården. Fram till dess hade eleverna haft någon enstaka lektion per termin utomhus, och det tog lång tid innan de förstod att det var undervisning även ute. – Det var en inkörningsperiod på omkring tre månader, men när det väl fungerade tyckte eleverna att det var roligt och blev mer engagerade. Samarbete och deltagande är viktiga dimensioner av lärande och det underlättades när lektionen hölls utomhus. Man lär sig bättre när man pratar och samarbetar, säger Emilia Fägerstam. På lektionerna i tyska och engelska kunde eleverna få rollen som guide för att berätta vad de såg. De vågade prata mer och kände sig tryggare än i klassrummet. I svenska tränade de på adjektiv och med utemiljöns hjälp kunna göra mer målande beskrivningar, av till exempel hur vinden rör sig eller löven låter. I matematik fick eleverna samma uppgifter som i klassrummet, men som gruppuppgifter. – De löste uppgifterna genom att förflytta sig, samtidigt som de både pratade matte och gjorde uträkningar. Eleverna uppskattade det verkligen, säger Emilia Fägerstam. När hon sedan jämförde några ute- och inneklassers kunskaper i aritmetik visade det sig att de presterade lika bra, trots att uteklassernas elever var sämre från början. – Utematten verkar ha bidragit till att de knappade in på innegruppens försprång. En liknande jämförelse i ekologi visade att utegruppen hade ett mer levande minne av kursens innehåll. Innegruppens minne av kursen var mer kopplat till vad läraren och de själva hade gjort i klassrummet än av själva innehållet. Emilia Fägerstams studier leder till en dubbel doktorsexamen vid Linköpings universitet och Macquarie University i Australien. Hon har haft handledare vid bägge universiteten och har gjort en delstudie i Australien. – I Sverige är undervisning ute en naturlig del av skolarbetet, men i Australien besöker eleverna en gång per läsår eller termin ett Environmental Education Center, EEC, som är särskilda institut för utbildning i miljö och ekologi, berättar Emilia Fägerstam. En gymnasieklass som besökte ett EEC med mangroveträsk fick till exempel jämföra olika naturtyper, undersöka ph-värden och mäta ljusstyrka. De fick också analysera databilder som visade hur mangroveträsket förändrats. Högstadielärare och EEC-lärare i Sydney som Emilia Fägerstam intervjuade berättade att många elever kände sig rädda när de var ute i naturen. Deras kunskaper om djur och natur kom snarare från media än från egna erfarenheter. – Även i Sverige finns en diskussion om att barns kontakt med naturen minskar, men i Sydney kommer 40 procent av invånarna från andra länder och har ingen erfarenhet av naturen i Australien. För lärarna var kunskaper om miljö och ekologi viktiga för barn som behöver förstå och knyta an till en ny plats, säger Emilia Fägerstam. Bilder: 1. Emilia Fägerstam. 2. Elever på högstadiet har utelektion 3. Gymnasielelever i Australien i en mangroveskog. Text: Birgitta Weibull Läs merEmilia Fägerstams Avhandling heter Space and Place. Perspectives on Outdoor Teaching and Learning och kan laddas ned på LiU Electronic Press. NCU, Nationellt centrum för utomhuspedagogik vid LiU verkar för att öka förståelsen för att utemiljön är viktig för lärande och ett komplement till klassrums- och textbaserad undervisning. Lyssna på Vetandets värld i P1 med aktuell forskning om utomhuspedagogik.
2012-11-08 12:49:33 Läs mer om FORSKNING Att lära in ute-bladet om att lära ute Därför behövs grönområden på förskolan Ekologiska samband förstår man bäst utomhus Pedagogisk dokumentation som förändringsverktyg i förskolan Karin Alnervik Förskolans utemiljö ger barn inflytande över leken Förskolans utemiljö. Hälsoaspekter Förbättra nordiskt beslutsfattande genom att skringra myter om hållbar konsumtion En vecka på landsbygden är värt tre måndaer i ett klassrum Friskare, gladare och smartare med Utomhuspedagogik Utomhuspedagogik - en metod vid bokstavsinlärning. Lärmiljöer i tätortens grönstruktur. Platsens betydlese för lärandet Naturskolornas utvecklingsarena i utomhusdidaktik och lärande för hållbar utveckling Handlingsburen kunskap: Lärares uppfattning om landskapet som lärandemiljö Utomhusundervisning ett krav om naturen är målet Utomhuspedagogik - inte bara för sexåringar
|