Denna avhandling handlar om naturvetenskapsundervisning i förskolan. Mer precist handlar den om villkor för att pedagoger ska realisera natur-vetenskapsundervisning i förskolans kunskapskultur.

Ämnet naturvetenskap, i form av naturvistelser och arbete med årstids-växlingar, har varit en del i verksamheten för de minsta barnen sedan 1800-talet (Tellgren, 2008) och när förskolan fick sin första läroplan innehöll den strävansmål som handlade om barns kunnande om naturen med dess växter, djur och kretslopp (Utbildningsdepartementet, 1998). År 2010 reviderades läroplanen, vilket bland annat innebar att naturvetenskapsuppdraget ut-ökades. Medan tyngdpunkten tidigare legat på biologiinnehåll kom kemiska processer och fysikaliska fenomen att nämnas specifikt i strävansmålen. Dessutom tillkom målet att förskolan ska sträva efter att barn utvecklar sina förmågor att ”urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap” (Skolverket, 2011, s. 10).

Avhandlingen tar avstamp i idén om att det utökade naturvetenskaps-uppdraget genererar och synliggör möjligheter och motsättningar i gräns-ytan mellan förskola och naturvetenskap. I denna gränsyta är genus-perspektiv viktiga eftersom den svenska förskolan vuxit fram i nära sammanflätning med föreställningar om femininitet; idéer om kvinnor som särskilt lämpliga att ta hand om barn, och eftersom förskolan historiskt har utgjort en ”kvinnovärld” som män har hållits utanför (Tallberg Broman, 1991, s. 249). Däremot har kvinnor historiskt sett haft begränsat tillträde till naturvetenskap (Harding, 1986) och även dagens samhälle präglas av associationsmönster som kopplar samman naturvetenskap med föreställ-ningar om maskulinitet (Archer, DeWitt, Osborne, Dillon, Willis & Wong, 2012). Frågan om att realisera naturvetenskapsuppdraget i förskolan kan därför ses som en fråga om att kombinera praktiker med olika genuskodning och genuskodningen kan bland annat kopplas till praktikernas kunskaps-kulturer. Thulin (2006, s. 126) beskriver förskolans bildningsideal som främst subjektivt, med hänvisning till att barns personlighetsutveckling som regel står i centrum för verksamheten.

Summering

När jag väger samman den forskning som jag presenterat i detta kapitel framstår att en kritisk fråga för naturvetenskapsundervisningen i förskolan handlar om hur pedagogers uppfattning om naturvetenskapsundervisning passar ihop med deras syn på vad som är giltig kunskap och kunskaps-produktion i förskolan. Exempelvis har tidigare forskning pekat på att blivande förskollärare uppfattar att naturvetenskapsundervisning kräver en typ av styrande lärarroll som de inte känner sig bekväma med (Sundberg & Ottander, 2013) och att pedagoger omformar det naturvetenskapliga lärandeobjektet till att handla om sådant som är legitimt i förhållande till förskolans bildningsideal (Thulin, 2011).

När det gäller forskning om naturvetenskapsundervisning inom early childhood education finns exempel som utgår från idén om naturvetenskap som kultur och att pedagoger i förskolan kan hjälpa barn att träda mellan naturvetenskapens kultur och förskolans vardagskultur (Fleer & Pramling, 2015; Thulin, 2011). Om än tidigare forskning pekat på att det finns olikheter mellan förskolans och naturvetenskapens kunskapskulturer bedömer jag att det saknas studier som ingående undersöker vad i mötet mellan dessa kul-turer som är angeläget för pedagoger att förhandla när de realiserar natur-vetenskapsundervisning i förskolans praktik. Jag konstaterar också att det överlag råder brist på studier om naturvetenskap i förskolan som använder sig av feministiskt vetenskapskritiskt perspektiv och uppmärksammar genus på symbolisk nivå. Jag ser ett sådant kritiskt perspektiv som särskilt ange-läget då naturvetenskap ofta associeras till maskulinitet och förskola till femininitet.

Jag bedömer att denna avhandling kan bidra med ny, viktig kunskap om villkor för naturvetenskapsundervisning i förskolan genom att se natur-vetenskapsundervisning som ett förhandlingsarbete i gränsytan mellan olika kunskapskulturer – och att se på detta arbete ur ett feministiskt vetenskaps-kritiskt perspektiv.

Om du inte vill läsa hela avhandlingen läs sammanfattning sid 68 och diskussionerna sid 70 - 81

Utanför experimentlådan