SENASTE DOKUMENT



FORSKNING


Utanför experimentlådan
Sofie Areljung
Denna avhandling handlar om naturvetenskapsundervisning i förskolan. Mer precist handlar den om villkor för att pedagoger ska realisera natur-vetenskapsundervisning i förskolans kunskapskultur. Ämnet naturvetenskap, i form av naturvistelser och arbete med årstids-växlingar, har varit en del i verksamheten för de minsta barnen sedan 1800-talet (Tellgren, 2008) och när förskolan fick sin första läroplan innehöll den strävansmål som handlade om barns kunnande om naturen med dess växter, djur och kretslopp (Utbildningsdepartementet, 1998). År 2010 reviderades läroplanen, vilket bland annat innebar att naturvetenskapsuppdraget ut-ökades. Medan tyngdpunkten tidigare legat på biologiinnehåll kom kemiska processer och fysikaliska fenomen att nämnas specifikt i strävansmålen. Dessutom tillkom målet att förskolan ska sträva efter att barn utvecklar sina förmågor att ”urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap” (Skolverket, 2011, s. 10).


Ekologiska samband förstår man bäst utomhus
Vad innebär det att lära i frågor som handlar om miljö och hållbarhet? Hur skapas mening i frågor som berör våra känslor och värderingar, frågor som är ämnesövergripande och komplexa till sitt innehåll men som saknar säkra svar? Frågor som dessa kommer föreliggande avhandling i pedagogiskt arbete att fokusera, vilken genom två delstudier empiriskt undersökt yngre elevers meningsskapande i miljö- och hållbarhetsfrågor


Frisk i Naturen
UTOMHUSPEDAGOGIK Morgondagens vuxna och beslutsfattare formas idag och skolan är en viktig arena. Evidensen för bästa skolresultat talar för att alla sinnen bör aktiveras i lärandeprocessen. Med utomhuspedagogik tillgodoses kroppens behov av rörelse och hjärnans tankearbete stimuleras av de olika intrycken. Utomhuspedagogik är ett viktigt komplement till lärandet i klassrummet och kan levandegöra läroplanernas intentioner i de flesta ämnen och teman. Den optimala skol/förskolegården är 5000 kvadratmeter stor. Den bör ha en variationsrik, naturpräglad utomhusmiljö och bör uppfylla åtminstone fem av följande kriterier: rofylldhet, rymlighet, kultur, artrikedom, det vilda, lekfullt, ett ”grönt torg”, festligt.(43)


Pedagogisk dokumentation som förändringsverktyg i förskolan Karin Alnervik
Dokumentation har i förskolans historia bestått av kontroll av det enskilda barnets utveckling (se Barnstugeutredningen och Pedagogiska programmet). Jag menar att denna dokumentationspraktik stängde in och omöjliggjorde insyn för alla utom förskollärare, barn och föräldrar, eftersom det var barnets utveckling och då främst brister hos barnet som uppmärksammades. Jag minns från 1980-talet då jag arbetade som förskollärare att vi till och med, hos förskolechefen, låste in de observationsscheman som gjordes. Barnobservationer görs och behöver göras även idag vilka naturligtvis ska kringgärdas av sekretess. Det individuella barnets integritet och behov av stöd och hjälp måste värnas. Men barnobservationer är en annan typ av dokumentationspraktik än pedagogisk dokumentation, där den senare innebär en förändring, historiskt sett, av det förhållningssätt som funnits till dokumentationsarbete.


Förskolans utemiljö ger barn inflytande över leken
I denna avhandling studeras förskolebarns möten i relation till den fysiska miljön, till andra barn och till pedagoger. Den fysiska miljön ses som en viktig faktor utifrån att den kan främja olika slags möten men också det motsatta, d.v.s. utgöra ett hinder för barns möten och deras olika aktiviteter (jfr Heurlin-Norinder, 2005). Den sociala miljön är av intresse att studera utifrån samma utgångspunkter med en speciell fokus på vad som främjar alternativt utgör hinder för olika barn eller i mötet barn och pedagog. Då såväl den fysiska miljön som den sociala miljön är av vikt i de sammanhang som jag valt att studera, bildar de tillsammans den utgångspunkt som utgör fond för föreliggande avhandlingsarbete.


Förskolans utemiljö. Hälsoaspekter
I detta temanummer av Socialmedicinsk tidskrift åskådliggörs vikten av att små barn så tidigt som möjligt i livet får leva och verka i hälsofrämjande miljöer, inte minst förskolemiljöer där över 90 % av Sveriges förskolebarn tillbringar lejonparten av sin vakna tid (1). Det gäller utemiljöerna i synnerhet då dessa kan påverka barnens hälsa på fler än ett sätt.


Förbättra nordiskt beslutsfattande genom att skringra myter om hållbar konsumtion
Varför denna forskning
Trots 20 års utveckling av politik för hållbar konsumtion (UNCED 1992) fortsätter den materiella konsumtionen och miljöpåverkan att öka iNorden och Europa. Då de nordiska länderna strävar efter att bli ledande i hållbarhet är en effektiv politik för att möjliggöra och underlätta hållbar konsumtion och livsstil en viktig del av samhällets insatser för att minska resursanvändning och miljöpåverkan...


En vecka på landsbygden är värt tre måndaer i ett klassrum
Genom George Monbiot, publicerad i The Guardian 8 oktober 2013 Vad är det bästa sättet att Styckningens ett barns utbildning? Tvinga honom eller henne att tillbringa alltför lång tid i klassrummet. En översikt över forskning om utomhuspedagogik vid Kings College London fann att barn som tillbringar tid att lära i naturliga miljöer "prestera bättre i läsning, matematik, naturvetenskap och samhällskunskap." ( 1 ) att utforska den naturliga världen "gör andra skolämnen rika och relevant och blir apatiska studenter entusiastiska över att lära. "


Naturen - en del av förskolan
Detta är en undersökning där syftet har varit att undersöka i vilken utsträckning förskolor aktivt använder naturen som en del i barns lärande. Undersökningen började med en enkätundersökning med de verksamma pedagogerna på sju olika förskolor, där resultatet delvis visar förskolegårdens förutsättningar och vilka möjligheter som finns för att uppnå lärande hos barnen. Utifrån enkäterna har kvalitativa intervjuer genomförts med en utvald pedagog från varje förskola...


Forsknings rapport SCAMPER
Forskningsprojektet Kidscape är en fortsättning på SCAMPER-projektet. Vi har sett att utemiljöer på förskolor som uppfyller vissa egenskaper höjer barnens fysiska aktivitet samtidigt som de kan vara ute hela dagen utan att bli sönderbrända i solen. Men vi har bara sett att detta fungerar på våra breddgrader i en i mångt och mycket obebyggd natur med mycket barrskog och kyligt klimat. Kidscape undersöker om sambanden som vi sett här också gäller på andra breddgrader med annan natur, andra klimat, och i andra kulturer. Vi har nu studerat förskolor i Raleigh i North Carolina med subtropiskt klimat, frodig växlighet och delvis farlig fauna (giftspindlar, skallerormar), och i Malmö med maritimt klimat, platt och uppodlat landskap med inslag av parker och lövskog och med många kringskuttande kaniner. För närvarande undersöker vi möjligheterna att göra studier på förskolor i t ex ökenklimat och i kulturer andra än västerländska.


Undervisning ute ger bättre resultat
Elever som får en del av undervisningen utomhus blir mer engagerade, samarbetar bättre och lär sig mer. Det visar Emilia Fägerstams uppmärksammade avhandling som bygger på studier i både Sverige och Australien. (2012-11-07) Avhandlingen har fått stor uppmärksamhet i media och är den första i Sverige om utomhuspedagogik på högstadiet. Under ett år har Emilia Fägerstam följt en grupp svenska lärare och elever som fick delar av undervisningen utomhus och jämfört med grupper som hade all undervisning inne i klassrummet. - Lektionerna utomhus blev roligare och det sociala klimatet i klassen blev bättre. Både lärare och elever tyckte att alla deltog på ett annat sätt än inomhus, berättar Emilia Fägerstam. När hon intervjuade lärarna innan de började undervisa utomhus var många tveksamma. De undrade hur de skulle hinna och om de skulle få med sig eleverna. Många såg också utomhuspedagogik som något för enbart naturvetenskapliga ämnen.


Friskare, gladare och smartare med Utomhuspedagogik
Alla vill ha friskare, gladare och smartare barn - frågan är hur vi kommer dit? Trots att den materiella välfärden generellt sett ökar i Sverige ser vi att fler och fler barn är fysiskt inaktiva, väger mer samt att den psykiska ohälsan ökar. Den spontana leken utomhus har minskat liksom kontakten med naturen. Hur vänder vi trenden?


Utomhuspedagogik - en metod vid bokstavsinlärning.
Syftet med denna uppsats är att undersöka vilken påverkan utomhuspedagogik som arbetssätt kan ha för att befästa kunskap vid den tidiga bokstavsinlärningen för elever i de tidiga skolåren. Detta i utifrån två frågeställningar; 1. Hur kan elever ta till sig bokstavsinlärning med hjälp av utomhuspedagogik som stimulerar flera olika sinnen för inlärning i en autentisk miljö? 2. Hur kan elever med hjälp av en lärande dialog ta till sig bokstavsinlärning vid lektioner i elevernas utomhusmiljö? Detta gjordes genom att via en förintervju undersöka elevernas förkunskaper. Därefter gjordes en undervisningssekvens i utomhusmiljö där dialog och bokstavsinlärning stod i centrum. Avslutningsvis gjordes en efterintervju. En analys av för- och efterintervjuerna visade att undervisningssekvensen påverkat elevernas bokstavskunskap.


Lärmiljöer i tätortens grönstruktur. Platsens betydlese för lärandet
Den här studien har undersökt vad en lärmiljö i grönstrukturen är, hur dess värde ser ut utifrån ett ekologiskt och ett landskapsperspektiv och om en ekologisk modell kan beskriva och bedöma en lärmiljö. Syftet tydliggörs med tre frågeställningar som följer en linje; att beskriva, bedöma och värdera en lärmiljö i grönstrukturen. Studiens mål är att öka kunskapen om lärmiljöer utomhus som en aspekt att ta hänsyn till i den fysiska planeringen för grönstrukturer. Studiens teoretiska utgångspunkter baserar sig på både på ekologi med ekologiska processer, ekosystem och landskap och rapporter skrivna om grönstrukturen i den regionala planeringen


Naturskolornas utvecklingsarena i utomhusdidaktik och lärande för hållbar utveckling
Den här studien har visat hur styrdokument och organisation påverkar innehållet i naturskolornas utvecklingsarena för hållbar utveckling och vad det innebär för naturskolepedagogerna. Studiens mål är att öka kunskapen om några naturskolors didaktik och pedagogik med utgångspunkt utifrån ett transformeringsperspektiv vad avser utvecklingsarenan för utomhusdidaktik och lärande för hållbar utveckling. Med transformeringsperspektiv åsyftas om naturskolepedagogerna använder sig utav formulerade dokument och hur de realiserar dem inom den arena som organisationen ger dem tillträde till. Min hypotes var att placeringen av naturskolans verksamhet i den kommunala organisationen påverkar innehållet, vilket beror på att naturskolorna inte har nationella eller lokala styrdokument som anger mål och riktning i verksamheten.


Handlingsburen kunskap: Lärares uppfattning om landskapet som lärandemiljö
Detta är en licentiatavhandling som består av en kappa och två fristående men dock sammanhängande artiklar, varav en tidigare publicerats i en vetenskaplig tidskrift och en är accepterad för publicering. Den förenande länken är temat i att söka fastställa utomhuspedagogikens kärna, såsom den uppfattas av lärare verksamma inom området. Undersökningen beskriver med hjälp av semistrukturerade intervjuer respondenternas uppfattningar av lärande och undervisning utomhus. Den första artikeln kartläggningen (genomförd i A - skolan och B - skolan) behandlar lärares uppfattningar om lärande och undervisning utomhus i förskoleklass (f. - klass - år 6) i grundskolan. Den andra artikeln är en studie av lärares uppfattningar om utomhuspedagogikens möjliga särart efter att de genomgått en utbildning, intervention inom ämnet (f. - klass - år 6).


Utomhusundervisning ett krav om naturen är målet
Ola Magntorn har myntat ett nytt begrepp inom ekologi som han kallar att "läsa" naturen. Förenklat innebär det att eleverna ska kunna förklara vad de ser i ett ekosystem och länka samman olika organismer med de processer som sker där. Och det kan eleverna lära sig, säger han - men bara om de får möjlighet att komma ut i naturen.
Hur blev du intresserad av ämnet?


Folk vill ha buss till skogen
Att svenskarnas förhållande till skogen är starkt visar sig också av att så gott som alla under året har något som de själva hämtat från skogen. Exempelvis har 59 procent självplockade blommor hemma, hemmagjord sylt gjord på självplockade bär (53 procent) och 52 procent självplockad svamp.
Favoritaktiviteten i skogen är att vandra eller promenera (84 procent). Tre av fyra (74 procent) önskar komma ut i skog och mark oftare än vad de gör idag. Huvudskälet till att skogsbesöket inte blir av är - inte helt överraskande - tidsbrist. Var femte (18 procent) upplever att de lever för långt från en riktig skog.


Utomhuspedagogik - inte bara för sexåringar
Utredningen om den framtida lärarutbildningen är i stora delar lovvärd. Därför är det så mycket tråkigare att utredaren inte förmår att lyfta fram utomhuspedagogisk kompetens som en viktig del av framtida lärarexamen, från förskola till gymnasiet. Nu får regeringen ta ansvar för att utomhuspedagogiken utvecklas. Utomhuspedagogik innebär att delar av undervisningen förläggs utomhus i den miljö som är relevant för lärandet. Det finns inget skolämne som inte kan ha delar av undervisningen utanför klassrummet.